onsdag 30 mars 2016

Påsken

Under påsken var vi i Borgå och Lovisa. Det var riktigt skönt där, men även otroligt skönt att komma hem. Förr när det bara var jag och Tuomas så var det mycket lättare att åka bort från Åbo, men nu när man har ett litet barn så blir det sååååå mycket tyngre att resa runt. Detta hade jag inte ens funderat på innan Alex föddes! Allt packande och förberedande är jobbigare, man ska åka iväg vid såna tider som Alex sover länge och mängderna är större av allt som ska släpas med. Dessutom rubbas rutinerna också, och när vi kommer hem så är vi alltid mycket trötta efter allt ståhej. 





Min mamma hämtade alltså oss från Åbo på torsdagen och vi åkte till mina föräldrar i Borgå. Alex fick träffa hunden Oppe och nu var det första gången som han försökte ta i Oppes päls. Tyvärr var Oppe snabb på att dra sig bort så Alex fick inte känna så mycket. Men helt tydligt tycker Alex om att följa med Oppe då han går runt i huset. Ska bli roligt sen när Alex börjar krypa och börjar följa efter hunden.

Men visst finns det många positiva saker också när vi är borta. Man får ju träffa alla nära och kära!! Så man saknar dem när man är här i Åbo.. På fredagen var också morbor Pontus i Borgå hela dagen. 





På lördagen var det påskmiddag hos mina föräldrar och då var min moster och mina systrar med familj också med. Innan middagen hade vi några påskhäxor hos oss, nämligen min systers barn. Hann bara ta bild på en av dessa påskhäxor. Vi blev lite ivriga på att klä ut Alex till påskhäxa, men han fick inte gå ut och påska med resten av påskhäxorna. Nästa år får han vara med!




Min syster Michaela hade med sig Alex doppresent som var en sångbok. Nu kan jag äntligen sjunga lite mer än "bää bää vita lamm" för Alex. Jag har ju nog kommit ihåg melodier från sånger, men texter har varit lite krångligare. Michaela blev genast mycket ivrig på att sjunga igenom boken för Alex och han var minst lika ivrig som hon.

 


Alex fick äntligen ha på sig sina nya fina kläder under påskmiddagen. Tuomas tyckte att Alex liknar Fredde från Solsidan, men jag tycker han liknar mer Ove...

 

 

Det blev ganska litet fotat under middagen eftersom det var så roligt att umgås med alla. Det är så sällan som vi alla syskon samlas med våra familjer. Tyvärr var inte Pontus med på lördagen, men han kommer säkert nästa gång!




<3
 

tisdag 22 mars 2016

Första sprutan

Idag fick vi igen gå till rådgivningen och det är alltid lika roligt. Jag väntar alltid på nästa rådgivningsbesök! Idag var det dock ett mer nervöst besök eftersom Alex fick sina första sprutor. 

Som tur kunde Tuomas komma med och vi var båda supernervösa över hur det skulle gå. Vi tyckte så synd om Alex som skulle stickas med två nålar och som inte förstår varför. Men vi fattade ju att han kommer glömma bort sticken och att det är för hans eget bästa som han får sprutorna, så vi försökte hålla oss lugna. Det var kanske mest gråtande efteråt som jag var nervös över. Det är ju så hemskt att se honom gråta och tänk om jag inte skulle få honom lugn sen?

Innan besöket hade vi bestämt oss för att Alex skulle vara i Tuomas famn när han får sprutorna. Jag själv tycker sprutor är obehagliga och kan inte ens se på när man tar blodprov på mig, så jag tyckte det var bäst att inte hålla Alex i famnen. Men allting gick jätte bra. Alex blev sur när hälsovårdaren stack honom och efteråt lugna han snabbt ner sig. Han var inte glad efteråt, men han var åtminstone lugn och bara stirrade runt omkring sig. Det var superskönt eftersom vi ju faktiskt hade föreställt oss mycket gråt. Om en månad får han igen två sprutor och eftersom det gick så bra idag, så känns det inte så farligt att göra om det.

Under en månad har Alex vuxit 1kg och fått 4cm till längd. Han väger alltså nu 6380g och är 61,4cm lång. Så vi fortsätter med endast amning då han växer så bra! Fast han äter väl och jag ser att han växer, så tänker jag ändå på om min mjölk räcker till. Varför funderar jag ens på det när den ju verkar räcka hur bra som helst? Jag har planerat att amma honom tills han är 6 månader ifall han växer lika bra som hittills. Möjligtvis kommer vi låta honom smaka på rotfrukter då han blir 4 månader gammal.




Efter rådgivningsbesöket gick vi hem och Tuomas moster kom till oss. Hon gjorde en jätte god laxsoppa och det var så skönt att bara behöva sitta bredvid och se på när någon gör mat åt en! Lyxigt. Tack för det!




Alex var lite gnällig på kvällen och vi gav åt honom panadol så att han inte skall känna av muskelvärk efter vaccinationen. Det är också möjligt att få feber. Nu sover han bra och vi får hoppas att han gör det hela natten!

<3

måndag 21 mars 2016

Varför inte vaccinera?!

För någon dag sedan kom jag till en diskussion på nätet där föräldrar skrev sina tankar om vaccinering av barn. Jag blev så förvånad när jag märkte att det fanns FLER personer som var emot vaccin än för det. Alltså what? Det här är något helt nytt för mig. Sedan när har det blivit en trend att inte vaccinera sina barn? 

Nästan alla dessa personer som var emot vaccinering hade en och samma åsikt, följderna av vaccinet är hemska. Vidare var där föräldrar som inte ville vaccinera för en spruta gör ju så ont. 


Jaha, okej.
 

Vi kommer vaccinera vårt barn eftersom vi hellre tar åt Alex lite magknip, några dagars diarré eller feber som vaccin kan förorsaka, än att vi skulle utsätta honom för att bli allvarligt sjuk. Jag kan inte ens föreställa mig hur arg jag skulle vara på mig själv om jag valt att inte vaccinera Alex och han skulle insjukna i någon av de sjukdomar som man vanligtvis vaccineras för.

Dessutom finns det många barn som inte kan vaccineras pga någon sjukdom och om vi vaccinerar friska barn så skyddar vi även de som inte kan vaccineras. Så varför låter man bli att vaccinera sina barn? Jag förstår inte. Om vi nu skulle sluta vaccinera barn i Finland så skulle det medfölja svåra epidemier. Hur kan vi utrota en sjukdom om vi välkomnar den med att låta bli att vaccinera?

Givetvis kan det komma andra biverkningar än diarré och feber av vaccin, men jag kan inte tro att det i Finland skulle finnas ett så pass brett vaccinationsprogram ifall biverkningarna var till stor skada. 

 
Att tacka nej till vaccin är samma som att tacka ja till allvarliga sjukdomar.
  Eller?




 

fredag 18 mars 2016

Sophie la girafe

Igår blev Alex 3 månader gammal, så idag såg jag det som en bra orsak att köpa en ny leksak åt lilla klimpen. Han fick en så otroligt söt och fin leksak av märket Sophie la girafe. Det märket gör en av världens mest sålda bitleksaker. De är gjorda av 100% naturligt gummi och färgen är ätbar, så den är en mycket passlig leksak för bebisar. Det ända negativa med dessa leksaker är att de har ett ganska högt pris.




Leksaken köpte vi från en härlig leksaksbutik Casagrande som ligger nära Folkhälsan var vi har babyrytmik på fredagar. Så det blir lätt att man går in via Casagrande på hemvägen. Där får man betjäning på svenska och där finns ett otroligt stort urval på härliga leksaker! Jag skulle kunna ta allting med mig därifrån hem. Där finns också roliga babyshower pynt, så nu hoppas jag på att få ordna en sån åt någon! Haha.

Vi var alltså idag på språkbads babyrytmik som Folkhälsan här i Åbo ordnar. På babyrytmiken håller vi på med sång och rörelser där barnen får uppleva puls och rytm, samt höra melodier. På babyrytmiken upplever barnet närhet, musik, rytm och rörelse, vilket ger positiva sinnesupplevelser åt barnet. Vi trivs väldigt bra på babyrytmiken, både för att jag får träffa andra mammor och för att Alex och jag tycker det är roligt. Tyvärr tar babyrytmiken snart slut och under sommaren så ordnas det inte så mycket program för bebisar. Men på hösten ska vi definitivt fortsätta med detta!










Här hemma fortsätter vi att öva det här med att vara på mage. Alex är fem före att svänga sig från mage till rygg och han har verkligen fart på med benen. Han lyfter upp rumpan och sparkar med benen, precis som om han försöker sparka sig framåt. På mage trivs han dock inte länge, han tappar fiilisen genast när han märker att han varken får sig själv på rygg eller kommer framåt. 

Under den här veckan har jag märkt att Alex börjat reagera för ljud. Av plötsliga ljud blir han skrämd och börjar gråta, eller när jag nattar honom så kan ett litet oväntat ljud väcka honom. Så här har det inte varit förr. Så brukar han nuförtiden också gråta när han börjar vakna, och när han sen öppnar ögonen så slutar gråtet och han börjar le istället. Han blir också mer och mer intresserad av vad som händer i omgivningen och han har börjat prata med sina mjukisdjur. Härligt hur han utvecklas!



Vi önskar er alla ett super skönt veckoslut!
<3
 

onsdag 16 mars 2016

Solsken hela dagen

Idag var det sol i Åbo och den värmde så otroligt. Asfalten var bar, ingen snö finns kvar (jag såg åtminstone ingen) och jag har hela dagen varit på superbra humör! På dagen gick vi till stan och man svettades ju där ute. På vägen köpte vi kaffe och choklad så att vi orkade promenera. Jag var så glad hela vägen till stan att t.o.m. Tuomas undra om det var något fel på mig. Haha. Först förde vi min mjölk till ÅUCS (jag ger bröstmjölk åt dem), sedan fortsatte vi till stan för att köpa förvaringslådor så att vi får undansatt alla Alex gamla kläder. När vi kom till stan så vakna han och jag orka inte höra på hans skrik, så jag bar runt på honom i Sokos. Jaa jaa, jag vet att man inte skall lära sitt barn att när man skriker så får man vara i famnen istället för kärran.




Nu har vi hur mycket som helst att göra här hemma. Garderoben ska städas, foton ska läggas i album, fönstren ska tvättas, golvet ska skuras och mm.... Dessutom så kommer vår nya soffa nästa vecka  och därför ska vi även möblera om i vardagsrummet. För att ännu lite få marra så kan jag säga att jag också har en hög med skolarbeten som väntar på mig, heh. När man har en liten buse här hemma så har man mitt i allt inte så mycket överlopps tid kvar. Alex tar ju all min tid och eftersom jag är mammaledig så får nog skolarbeten vänta. Det här kommer jag givetvis ångra sen nästa år när jag svär och är förbannad över att jag inte gjort de tidigare.... Det är ju bara så lätt att skjuta på saker!








Alex hår har börja växa i snabb takt och för tillfället har han mest hår bakom huvudet. Håret är så lent! Jag tycker också att hans öron och fötter vuxit. Hela bebin har ju vuxit! Min lilla baby blir så stor...
 



Vi hade solsken ända till klockan 18! Alex har varit lugn och inte alls gnällig här hemma. Vi har bara varit lata och varit endast en gång ute. SÅ dumt att sitta inne då det är fint väder, det kommer ändå ännu komma snö och slask innan sommaren är här. Imorgon blir det lunch på stan och om vädret tillåter så tar vi nog en kaffe någonstans utomhus!

<3

tisdag 15 mars 2016

Alex och Saga

Idag har vi spenderat dagen hos Fanny som fick sin flicka 6 dagar innan Alex föddes. Det var så skönt att kunna sitta och prata med en som har samma livssituation som jag.

I början höll vi dem i famnen för att de sku få kolla på varandra. Alex och Saga såg på varandra lite fundersamt, men snabbt börja Saga le för honom. Tyvärr var han inte på samma humör, han bara stirra på henne med stora ögon och dreglade. Haha, sån romantisk pojke jag har. Sedan lät vi dem ligga på golvet för vi tänkte att de kanske skulle upptäcka varandra där. Men de bara kolla åt olika håll eller så följde de med vad vi andra höll på med.

Det är så roligt hur olika de är. Saga är lugn och ler så mycket, medan Alex hela tiden viftar på ben och armar, och har högre ljud. Vi kom fram till den slutsatsen att Alex nog fått sin högljuda sida av mig...  
 

























Tyvärr måste vi gå hem när Alex blev hungrig. Han har mitt i allt blivit krånglig att amma. Att amma liggandes är inga problem, men sitter jag så börjar han bara skrika och det verkar som att han blir väldigt frustrerad. Det brukar funka ifall jag har honom i famnen och går omkring samtidigt, då äter han. Men idag var det inte en samarbetsvillig dag, så det var bara att gå hem och fortsätta försöka.

Någon annan som haft liknande problem?

<3 

söndag 13 mars 2016

The Birth Poster - Personlig Födelsetavla

När jag var gravid såg jag på instagram en reklam på en personlig födelsetavla. Jag visste direkt att jag måste få en av Alex. Det finns fyra olika skalor att välja mellan och du kan beställa en HÄR!






<3

lördag 12 mars 2016

Min graviditet

Alltid när jag ser på bilder från graviditeten så börjar jag sakna min mage och de känslor man hade. Det var så otroligt att bära på ett liv!! Så därför tänkte jag göra ett inlägg med bilder och text från min graviditet.

Graviditetsvecka 5-12

På Tuomas födelsedag 10 april fick vi reda på att jag var gravid. Alltså det var en så underlig känsla och jag fick samtidigt lite ångest över tanken att det växer en människa i mig. Jag ringde direkt till min syster och berättade nyheten. Hon blev ju såklart jätte glad och eftersom hon har fyra barn och är läkare, så kändes det bra att åt henne ställa alla underliga frågor som dök upp. 

Alla dessa veckor var jag ofta irriterad och hade otroliga humörsvängningar. Jag börja må illa av kött och annan varm mat. Det kändes som om jag hade krabbis hela tiden och som tur spydde jag bara en gång!

Det var väldigt underligt att tänka att man har en bebis i magen som är lika stor som en räka. Det gjorde mig extra nervös för hur han ska överleva i magen. Jag var jätte rädd för att han inte levde i min mage och jag tänkte på det hela tiden fram till graviditetsvecka 12 då vi hade vår första ultra. Det var så roligt att se honom och han var jätte vild under hela ultran. Vi såg hur han sprattla med ben och händer, och han hade även tummen i munnen. Bilden var så klar och det var skönt att höra hans hjärtljud. Helt magiskt tillfälle. Då först fatta jag påriktigt att jag har en bebis i min mage.

Vi berättade bara för våra familjer om graviditeten. Det var lätt att berätta för alla andra förutom min pappa. Jag minns det så bra. Jag var i Borgå hos mina föräldrar och Tuomas var i Lovisa. Min bror Pontus visste om att jag denna söndag skulle berätta nyheten för pappa. Pontus ville vara med när jag skulle berätta och därför kom han till Borgå. Det tog flera timmar för mig att få det sagt åt honom! Alltså jag var så nervös över pappas reaktion. Pontus gick nervös omkring i huset och gjorde läten av bebisgråt och viskade åt mig upprepade gånger "säg nu åt honom, säg nu!". Haha, det hjälpte inte alls att han höll på att pressa mig sådär. Varje gång jag skulle berätta för pappa så börja jag bara gråta och måste gå till mitt rum och samla mig. Men till sist så satt jag solglasögon på mig och gick fram till pappa och berättade med tårar i ögonen att jag var gravid. Pappas reaktion var ju förstås positiv! Tänk att det kunde vara så svårt att få det sagt. Och varför måste jag ha solglasögon på mig? Haha, nu efterå skrattar jag bara åt mig själv. 
 

<3


Graviditetsvecka 13-25

Jag mådde superbra och hade massor energi. Mitt hår var så glänsigt och otroligt tjockt. Min hud var också i gott skick. Fortfarande ville jag inte äta kött eller varm mat. Det jag helst åt var Pågens lingonbröd med smör och tomat på.

När jag var i graviditetsvecka 15 så börja min mage klia väldigt mycket och då köpte jag en kräm som jag varje morgon och kväll smörjde magen. Krämen heter Bepancare och den hittar man HÄR! Jag fick inte ett enda graviditetsärr på min mage. 

Det var sommar och jag arbeta långa turer och orkade hur bra som helst. Ofta var jag nervös över att bebisen inte mådde bra i magen.  Först vid graviditetsvecka 23 börja jag känna hans sparkar, så då kändes det bättre. Alex var jätte lugn i magen och jag sov helt otroligt gott om nätterna. Vår andra ultra hade vi i graviditetsvecka 22+0 och då fick vi veta att vi kommer få en pojke.

 
 
Graviditetsvecka 22+0 och 22+3


Graviditetsvecka 25-40 
 
Nu börja magen synas och jag fick ett stort behov av choklad. Jag åt varje dag choklad och jag var hela tiden törstig. 

Graviditetsvecka 27+2 och 34+3


Fast jag kände mig energisk under hela graviditeten så gjorde jag ändå väldigt lite skolarbeten under hösten. Jag hade svårt att koncentrera mig eftersom jag bara tänkte på saker angående bebisen. Det var först efter graviditetsvecka 36 som det börja bli tungt påriktigt. Jag fick så otroligt sjuka foglossningar att jag hade svårt att t.ex. stiga upp efter att jag legat en stund. Det kändes som om hela bäckenet hade låst sig och morgnarna var värst. Dessutom blev det svårt att sova om nätterna ingen sovställning kändes bekväm.

37+1
 
38+5 och 39+0
 
Vid graviditetsvecka 35 så ville rådgivningsläkaren att jag skulle tala med en psykolog om min förlossningsskräck. Jag var inte rädd för förlossningen, men jag hade nämnt på rådgivningen att jag känner mig aningen nervös inför den. Eftersom jag så mycket ville gå igenom en normal förlossning så tyckte läkaren att det skulle vara bra för mig att prata med någon. Nå, att gå till en psykolog var nog riktigt bortkastad tid. Där satt jag och lyssnade hur psykologen förklara för mig om hur en förlossning är ett skede mellan liv och död. Precis det som man ville höra...

40+0 och 40+2
 
Min mage blev inte så stor och jag gick "bara" upp i vikt 10kg. Två veckor efter förlossningen hade jag blivit av med alla graviditetskilon. Min graviditet var nog superlätt när jag jämför med hur andra bekanta haft det. Min mage var ju inte ens stor och jag mådde bra. Jag saknar min mage såååå mycket och jag väntar ren på att få skaffa syskon åt Alex.

Någon bild på hur min mage ser ut för tillfället så tänker jag inte lägga här på bloggen (ännu). 
 

Lilla busen snart 3 månader gammal

<3










torsdag 10 mars 2016

Smått om Alex utveckling

Idag vaknade jag med snuva och ont i halsen. Som tur vakna Alex först vid 9 så jag fick sova lite på morgonen. Det är otroligt jobbigt att vara sjuk och ta hand om en gråtande och marrande bebis. Alex har nu i två dagar varit marrig och bara velat vara i min famn, jag hoppas verkligen han inte håller på att bli sjuk. Jag kan inte föreställa mig hur tungt det skulle vara om vi båda var sjuka...

Le, det kan han minsann!
 
Men trots att han marrar så får vi ändå gjort något. För tillfället övar Alex sin nacke varje dag och den blir bara starkare. Han orkar hålla huvudet upp i ungefär en minut och idag hade han sån fart på att han nästan svängde från mage till rygg. Tidigare har han inte ens försökt röra sig åt sidan, men idag gunga han så otroligt när han låg på mage. Tills han hitta sin knytnäve igen...



Idag hände också något annat, Alex upptäckte sina händer! Han låg och fäste blicken på dem och tyckte det var sååå intressant. Han ser så rolig ut när han ser på sina händer och jag bara väntar på att han medvetet ska börja greppa tag i saker.


Så till en annan sak som vi håller på med varje dag. Vi läser böcker! Alex tycker så mycket om att se på färgglada bilder från böcker. Fast han inte förstår vad jag säger så ser jag ändå det som en fördel för språkutvecklingen att läsa för så här små. Hur ska Alex lära sig prata om man inte pratar med honom eller läser för honom? Dessutom är det en rolig sysselsättning för oss. I våra böcker finns rim och sånger. 



Något annat som Alex gillar är att se sig själv i spegeln. Förstås är det ju roligt att skratta och diskutera med sig själv. Det är bra att kunna underhålla sig själv.

 
Så snabbt utvecklas min bebis. Just föddes ju han och var så liten. Nästa vecka blir han tre månader gammal och om två veckor har vi nästa rådgivningbesök. Jag väntar med spänning på hur han vuxit! Det är alltid så roligt att gå till rådgivningen, jag får liksom en bekräftelse att allt går som det skall. 

<3